På transportbranschen har nyligen flera fall avslöjats, där arbetare utnyttjats, skatter undanhållits och kör- och vilotidsbestämmelserna förbisetts. Trots att företagen åkt fast fortsätter de – eller om de inte självt gör det, bildas nya lika agerande företag i stället.

AKT:s andra vice ordförande Niko Blom säger att problemet härstammar från den politiska nivån. Den nuvarande lagstiftningen, befogenheterna och resurserna, som myndigheterna ges, är inte tillräckliga för att effektivt ta itu med svart verksamhet.

– Vår lagstiftning och tillsynen är inte i fatt med vad som verkligen händer, säger Blom.

Av den nuvarande situationen berörs både förtryckta anställda, statens skatteintäkter och de ärliga företagarna. Ordentliga företag har svårt att fungera, då de hamnar konkurrera med sådana som trycker ner priserna genom att kringgå regler och avgifter.

Sanktioner till tillsynens stöd

Niko Blom föreslår fyra förändringar som hjälp.

För det första bör myndigheternas handlingsutrymme ökas.

Enligt Blom är arbetarskyddsgranskningarna som regionförvaltningsverket i en stor roll. Genom dessa granskas till exempel uppföljningen av anställningarnas minimiförhållanden, uppföljningen av kör- och vilotidsbestämmelserna och användning av utländsk arbetskraft.

– Trots att man finner felaktigheter, tar det en lång tid idag innan något händer med företaget. Om arbetarskyddsinspektörerna hade möjlighet att omedelbart införa sanktioner, skulle det bota problemet snabbare.

Blom anser också att om ärenden förs vidare till polisen, att polisen bör ha tid och intresse att utreda dem.

Rätten för facket att väcka talan

För det andra föreslår Blom att fackföreningar bör ha fler verktyg att ingripa i utnyttjande av anställda.

Nuvarande hjälper fackföreningen de medlemmar som inte har fått rätt betalt, eller som behandlats orätt på annat vis. Facket kan trots endast ingripa i exploaterande företagsverksamhet i den utsträckning som medlemmarna själva är villiga att föra saken vidare.

– Frågan kan inte endast vara på fackföreningarnas ansvar. Rätten för fackföreningarna att väcka talan, skulle dock hjälpa, att ingripa i olaglig verksamhet, säger Blom.

Rätt att väcka talan skulle innebära, att facket kunde väcka talan i domstol, för en eller flera anställda. Anställda skulle inte specifikt behöva ge samtycke till att ärendet behandlas vid domstol.

Underbetalning till brott

Som en tredje lösning, skulle Niko Blom överväga, att kriminalisera underbetalning.

Redan nu är det olagligt att betala löner under den minimi som fastställts i ett allmänt bindande kollektivavtal. Underbetalning har dock inte skilt lagstadgats till ett brott.

Detta innebär att konsekvenserna av underbetalning ofta är lindriga för arbetsgivaren. Även om man åker fast, kan den enda konsekvensen vara, att rätt lön ska betalas i efterhand. Varför skulle man inte försöka, kan en skum arbetsgivare tänka.

– Jag litar på att en kriminalisering av underbetalning skulle råda bot på saken, säger Blom.

Dessutom annat
än ryktesskada för beställaren

Som det fjärde lyfter Niko Blom fram beställaransvaret.

Redan nu föreskriver beställaransvarslagen att en klient som beställer transporter, ska utreda om dess underleverantör uppfyllt lagliga skyldigheterna. Blom anser att ansvaret inte uppföljs tillräckligt.

– Om det märks att avtalspartnern fungerat fel, förlorar beställaren ofta endast sitt rykte. Beställaransvaret borde skärpas så, att sanktioner även skulle åläggas beställaren, säger Blom.

Många företag hämtar informationen angående beställaransvaret via ett skilt tjänsteföretag. Informationen som tillhandahålls är dock ytmässig. Det kanske inte visar något oroväckande, fast man annan väg får information om att företagets verksamhet inte är godtyckligt.

– Om dessa tjänster skulle bli noggrannare och kunde utreda relevant information på riktigt, skulle också det föra sakerna framåt, säger Blom.