AKT:s strejker syntes i hamnarna, i lastbilstrafiken, i terminalerna och i avfallshanteringen – såsom i median
AKT:s våren 2023 avtalsförhandlingsstrejker började onsdagen den 15 februari. Det var omöjligt att godkänna de förlikningsförslaget som förlikningsman Leo Suomaa då gav. För AKT var förslaget inte tillräckligt både i textväg och för lönernas del.
Bil- och transportarbetarförbundet AKT förhandlade till den sista stunden i riksförlikningsmannens byrå om kollektivavtalslösningar den 14.2. Lastbilsbranschens, tankbil- och oljeproduktbranschens, samt terminalverksamhetsbranschens och stuveribranschens sektioner och förbundets styrelse förkastade förlikningsförslagen enhälligt. Förslagens nivå blev i viss mån till och med lägre än de avtal som tidigare ingåtts på andra branscher. På så sätt började strejkerna.
Förbundsordföranden Ismo Kokko, 2:a viceordföranden Niko Blom och organisationschefen Juha Häkkinen var första strejkvakterna redan från klockan 05.30 på morgonen. Ordförandens ansikte blev välkänt också från kvällsnyheterna och tidningsspalterna. Även de andra funktionärerna, aktiva, förtroendemännen och strejkvakterna var på fots under strejkerna runtom Finland.
AKT:s strejkdeltagare tyckte att PAU:s sympatistrejk förstärkte stridsåtgärden. Huvudförtroen- deman Risto Lintula i bilden.
Huvudförtroendeman Risto Lintula: Postens strejk hållit bra för AKT:s medlemmars del - en stor hjälp av PAU:s sympatistrejk
Risto Lintula hoppades på ett kollektivavtalsresultat. Om inte, så finns det färdighet att fortsätta strejkandet.
Risto Lintula, huvudförtroendeman för Postens AKT-medlemmar, säger att första strejkveckan gått bra bland postarbetarna i hela landet. Bland de egna har strejken hålligt bra och Post- och logistikförbundet PAU:s sympatistrejk har förstärkt stridsåtgärden.
– För de egna förarnas del har strejken gått bra och åtminstone Postens bilar har stått, förutom fordonen som skött körningarna som begränsats utanför strejken, säger Lintula.
PAU:s sympatistrejk fungerade och till följd av att pakethanteringen upphörde, minskade även underleverantörernas körningar.
– PAU:s stöd har varit betydande, hyllar Lintula.
Tom Hemming och Jukka Määttänen berättar att nästän alla stuveriarbetare är organiserade.
Gemensamma fronten håller i Kotka hamn
Orsaken till strejken var helt enkelt den att arbetstagarpartens mål inte möttes av arbetsgivarparten.
Tom Hemming som sitter i hamnförhandlingskommittén och AKT:s styrelse har tillbringat mestadels av januari- och februariveckorna på förhandlingar i Helsingfors. Han är huvudförtroendeman för stuvarna på Steveco i Kotka och ordförande för Kotka stuveriarbetareföreningen. Biträdande förtroendeman Jukka Määttänen har varit hans vikarie på arbetsplatsen.
Hemming säger att för köpkraftens del finns det flera kollektivavtal där löntagarens köpkraft inte hängt med inflationstakten och denna skillnad måste nu fås fast och helst bli lite extra. I det förkastade förlikningsmannens förslag fanns också arbetsvillkor som AKT inte kunde godkänna.
Hemming har något att uttala sig om Näringslivet EK:s sätt. Han berättar att Satamaoperaattorit inte ens hade lov att börja förhandla förrän de branscher som EK definierat först fått ett avtal. De första två månaderna av förhandlingarna sölades.
– Först efter det fick arbetsgivaren lov att förhandla.
Hemming berättar att nästan alla stuveriarbetare är organiserade. Kotka har cirka 450 stuvare. Han beskriver stämningen som fokuserad, inte på något sätt förlamad. Arbetarna känner att de strävar för ett gemensamt mål.
– Vi strejkar så länge det behövs, säger Hemming och Määttänen.
Hemming säger att en av arbetsgivarens förhandlingstaktik är att vända allmänhetens åsikt mot stuvarna.
AKT:s strejksdeltagare framför avhallshanteringsföretaget Remeos kontor I Vanda.
Remeo Vanda: Facket har betydelse när något händer
Avfallshanteringsföretaget Remeos kontor i Vanda fick strejkväktare redan halv sextiden på första strejkmorgonen.
Fållan har hållit ”förvånansvärt bra”, bedömer huvudförtroendeman Jyrki Tyry och vice huvudförtroendeman Pekka Ryynänen. Kampen om kollektivavtalet har till och med haft den effekten att några allmänna arbetslöshetskassans medlemmar anslutit sig till AKT.
– Många anställda anser att facket inte är viktigt. Sen först när något händer börjar facket ha betydelse. Men visst är det bra att ens i det skedet, säger Ryynänen.
Förbundets ordförande Ismo Kokko och 2:a viceordförande Niko Blom besökte strejkarna. Hälsningarna till dem var att löneökningsnivån i kollektivavtalet måste vara tillräcklig. Även textfrågorna är viktiga.
Tyry och Ryynänen håller med förbundsledningen om att Finlands kollektivavtalssystem behöver revideras.
– Vi vill förhandla om våra egna avtal utan att det skulle bero på teknologiindustrin eller någon annan.
Artikkeli on julkaistu lehdessä 2/2023.