Arbetsgivaren vill bli av med en anställd, men det finns ingen riktig orsak till uppsägningen. Arbetsgivaren är smart och ber sin rättsliga avdelning att utforma ett avtal enligt vilket anställningsavtalet upphör genom överenskommelse och arbetstagaren får ersättning i samband med det.

I ilskenhet undertecknar arbetstagaren – och tänker först i efterhand på vad man gick med på. Vid noggrannare granskning är ersättningsbeloppet inte värst stort, och man får en känsla av att ha blivit lurad.

”Gemensamma” avtal som är till nackdel för arbetstagaren förekommer i arbetslivet nu och då. På AKT:s branscher är de inte vanliga, men det händer. AKT:s jurist Sara Seppänen har stött på dessa fall, inte endast relaterade till uppsägning, utan även till exempel i fall relaterade till skador, som skett i jobbet.

– Till exempel har arbetsgivaren satt arbetstagaren att skriva på ett avtal, som ordinerar arbetstagaren att täcka en del av skadan, säger Seppänen.

I värsta fall kan arbetstagaren förlora mycket pengar genom att skriva under på ett ogynnsamt papper. Det är därför Seppänen och AKT:s avtalschef Juha Anttila har ett tydligt budskap: Skriv aldrig hastat på något.

– Kontakta alltid en förtroendeman eller fackförening innan du skriver på något, säger Anttila.

– Det är sällsynt att en lekman kan granska ett avtal tillräckligt noggrant, fortsätter Seppänen.

Ett avtal är bindande för parten

Man skrev på det, och nu ångrar man det. Vad kan man göra? Tyvärr inte så mycket.

– Dessa är knepiga situationer, suckar Seppänen.

– Avtalsrättens princip är att ett avtal är bindande för parterna. Det finns inte mycket man kan göra.

Nästan den enda anledningen till att arbetstagaren skulle kunna komma ur ett undertecknat avtal, kan vara om denna inte var juridiskt myndig då avtalet ingicks. Detta skulle kunna vara fallet i till exempel en psykisk störning eller vid grovt tvång.

I vissa fall kan ett avtal anses vara oskäligt, och av den orsaken bli föremål för medling

Endast chefens makt över sina underordnade, är inte tillräcklig orsak för medling eller ogiltigförklarande.

Därför bör man på förväg reagera på ett dåligt kontrakt genom att be om hjälp, och om nödvändigt, vägra att underteckna.

Gäller inte underbetald lön

Det finns dock en allmän situation i arbetslivet, där undertecknande inte binder den anställda. Om man i arbetsavtalet har avtalat om en usel lön eller alltför långa arbetstider, behöver man inte godkänna dem.

Detta beror på att arbetsvillkoren inte kan avtalas till sämre, än de som anges i lag och i kollektivavtalen. Om arbetsavtalet innehåller sämre villkor, är avtalet ogiltigt för den delen.

En anställd kan därför kräva lönen man har rätt till, även om man hade skrivit på ett dåligt papper.

Ett anställningsförhållande kan också vara ett anställningsförhållande i lagens ögon, även om man med ett avtal försökt dölja det till ett entreprenörskap. I dessa fallen är arbetstagarens samtycke och avtalets rubriker inte avgörande, utan till exempel kan Regionförvaltningsverket ingripa trots det.