Som ålänning hoppas Hans-Erik Lindqvist att det i AKT:s verksamhet finns tillräckligt många funktionärer som kan svenska. Nya aktiva kan skrämmas av att de inte kan finska. Själv kan han en aning finska, eftersom han arbetat i Finland.
Fackliga utmaningarna är likadana på Åland, endast i mindre skala
Utmaningarna för intressebevakningen i landskapet Åland låter bekanta: aktiva går i pension och det är svårt att hitta unga för att fortsätta. Den lilla kretsens goda sidor är att alla känner varandra. Ibland krävs dock klara ramar, säger ordförande Hans-Erik Lindqvist.
Hans-Erik Lindqvist har varit ordförande i AKT:s lokala förening Ålands Transportarbetare sedan år 2023. Han har kört Viking Lines buss sedan år 2001, och gjort tidigare en lång karriär i både Finland och Sverige. På Åland har han förutom bussar även kört lastbil.
Fackligt aktiv har han varit i totalt 15 år, varav fem som vice ordförande i föreningen.
– Att värva nya medlemmar är lika svårt som i Fasta Finland och Sverige. I stora företag är det lättare att rekrytera nya, men här är det många små företag, säger Lindqvist.
Enligt honom syns Loimaa kassans (YTK) verkan när ”folk vill ha billigt och spara pengar”. Att locka unga bakom bussratten är svårt.
– Inte vill unga söka sig på jobb för en 17 euros timlön. Allt fler av våra förare är invandrare. Som tur är de alla fastanställda, ingen är på uppkallningskontrakt, säger Lindqvist.
Iron Maiden och andra chartertransporter
Lindqvist kör själv både linjetrafik och chartertransporter. På vintern när det är färre turister, kör han även skolskjutsar. Då det endast finns cirka 640 kilometer väg i Ålands landskap, riktade många chartertransporter till Finland eller Sverige.
– Följande är till exempel Iron Maiden konserten i Stockholm.
Gillar du bandets musik (tungrockare från England sedan 1975)?
– Nej. Jag kör bara folk dit med bussen för att njuta av musiken, skrattar Lindqvist.
Han uppskattar sommarens liv och rörelse, men konstaterar att på vintern ”är det väldigt tyst på Åland”. Alla, likaså i arbetslivet och över lag, känner varandra eller har gått i samma skola och så vidare.
– Det är bra gemenskap i små kretsar, vilket ibland underlättar fackliga verksamheten. Men ibland måste man vara bestämd då det gäller fackliga frågor, säger Lindqvist.
Samarbetet fungerar bra
Han tackar FFC:s regionchef Kristiina Linna i synnerhet för sakkunnighet, som grundar sig på den långa karriären som arbetarskyddsinspektör.
– Samarbetet fungerar riktigt bra, ypperligt. Kristiina är toppen, berömmer Lindqvist.
– Det var tur att vi fick Kristiina hit åtminstone till en del av tiden. Inte endast ger hon råd i kollektivavtalsfrågor och deltar i årsmöten, utan ordnar även facklig utbildning, välkomnar Hans-Erik Lindqvist.
Översättning Kenneth Liukkonen
