– AKT kunde sköta sin medlems sak vid arbetsdomstolen. För medlemmen innebar det en betydande ersättning, säger kontraktsagenten Juha Anttila.

Tvisten gällde en erfaren anställds sjukdom. Sjukdomen var orsaken till att han inte kunde utföra alla stuveriarbetarens uppgifter. Enligt diskrimineringslagen borde arbetsgivaren ha gjort rimliga anpassningar i arbetsuppgifterna, i stället för att uppsäga den anställda.

I målet tvistade man om hur omfattande anpassningar som borde ha gjorts. Enligt arbetsplatsläkarna påverkade funktionsnedsättningarna arbetsuppgifterna endast begränsat. Funktionsnedsättningen fanns endast i det fysiskt mycket belastande arbetet, där lasten säkras med tunga kedjor, samt i skiftesarbete och i arbetet under hetta.

Arbetsgivaren hade trots gjort en linjedragning, enligt vilken man från och med år 2020 inte gjort anpassningar eller erbjudit arbete överhuvudtaget, om arbetsförmågan har varit varaktig. Arbetsdomstolen ansåg att anpassningarna ska bedömas skilt från fall till fall. Enligt domen, skulle de anpassningarna som arbetstagaren skulle ha behövt, inte ha varit orimliga för arbetsgivaren. På den samma arbetsplatsen utförde inte alla de arbetsföra anställda heller, alla stuveriarbetets uppgifter. Dessutom användes tillfällig arbetskraft regelbundet under dagskiften.

Ett av resonemangen i domen var också, att arbetsgivaren inte hade undersökt möjligheten till deltidsarbete.

Arbetsdomstolens ståndpunkt var, att arbetsgivaren inte enligt kollektivavtalet och arbetsavtalslagen, hade någon saklig och vägande orsak att säga upp arbetsavtalet.

Enligt domen hade arbetsgivaren fungerat diskriminerande, när den sade upp sin långvariga anställda arbetares avtal. Domstolen ansåg det ytterst förkastligt, att rimliga anpassningar inte gjorts, för att det grundat sig på en kategorisk linjedragning, att anpassningar i arbetet inte skulle göras för varaktigt arbetsoförmögna personers del.

Arbetsdomstolens dom konstaterade, att arbetstagaren själv inte angett någon anledning till att arbetsförhållandet upphört.

– Arbetsdomstolens beslut innebar, att det som är rätt vann och att arbetstagaren hördes, konstaterar Juha Anttila.

Domen bemärker stora fördelarna som AKT-medlemskapet ger

Medlemskapet i fackförbundet och den rättshjälp som AKT gav, hade en mycket betydande roll för arbetstagaren. För det första kan rättegångskostnader i tvister lätt gå upp till tiotusentals euro – redan här var fackets rättshjälp betydande. För det andra avgör arbetsdomstolen endast tvister mellan arbetsmarknadsorganisationerna. En anställd som inte är medlem i ett fackförbund skulle ha varit tvungen att föra ärendet till tingsrätten på egen risk.

Medlemskap i AKT hade en betydande roll också därför, att den avgörande frågan i domen var avtalet om uppsägningsskydd, som ingår i AKT:s kollektivavtal. AKT:s medlemmar som omfattas av detta avtal är helt enkelt bättre skyddade, än de som omfattas av den nya ”avskedningslagen” som nyligen trätt i kraft.

AKT:s avtal om uppsägningsskydd ingår i avtalen inom vägtransportbranschen och inom stuveribranschen. De som jobbar i dessa avtalsbranscher, har som AKT:s medlemmar i praktiken bättre uppsägningsskydd, än de som inte är medlemmar.