USA:s presidents nyck har gjort det absurt att följa världens gång. Globala politiken är som en film man före Trump, inte kunde ha trott vara sant. Att makten är i en individs händer, är inte bra.

Trumpismerna påverkar oss på många sätt. Internationella organisationer splittras. De har globalt förbättrat människors hälsa, mänskliga rättigheter och utbildning. När organisationer inte direkt förbättrar amerikanernas vardag, ser Trump inget värde i dem, för hans Amerika först ideologi. De får gå. I samma väva slängs forskning, vetenskap, vaccinationstäckning och det internationella regelbaserade samhällslivet. Vi kan säga adjö till dem. Konspirationsteorierna däremot tar fart.

Samma fenomen, egoistiskt maktutövande, strandar i Finland. Solidaritetscentret för finska fackföreningar SASK förlorade 6,5 miljoners budgetmedel för internationella arbetsrelaterade människorättsarbete. Detta på grund av att den ansvarige ministern Tavio, agerade som Trump och bestämde att dela ut SASK:s medel annanstans. Det är inte många som insåg hur betydande kupp det var. Ministern använde den starkastes rätt. Motsvarande politisk egoism hade varit, om ministern beslutit ge alla statliga bidrag till Åbo universitet och lämnat endast smulorna för de andra. Minister trampade över beredningen, som gjorts med tjänsteansvar, vilket hittills har betytt att saker och ting är rättvisa och ändamålsenliga.

Riktningen är att man inte spelar enligt reglerna. Den starka dikterar spelet. Man återgår till mecenatskap. Finländarna börjar förlora sin tro på att ”alla underhålls i detta samhälle”. Det är farlig utveckling, om vi inte litar på nationella institutioner, median eller varandra.

Vi i fackföreningsrörelsen är en av de sista instanserna som håller fast vid solidariteten. Kärnan i AKT:s verksamhet är att alla får en skälig inkomst. Detta görs till en del genom bevakning. Vi ser till att bestämmelserna och kollektivavtalet följs på arbetsplatsen. Om de inte följs, gör vi ett stort nummer av det och i slutändan tar vi till rättsliga åtgärder. Ett av de senaste exemplen är att vi i arbetsdomstolen lyckades försvara vår medlem. Arbetsplatsen fick vi inte tillbaka, men medlemmen fick 80 000 euro i ersättning för ogrundad uppsägning.

Fast egoism är trenden nu, måste vi fungera bättre. Bättre än Trump. Bättre än algoritmerna. Vi bör fungera enligt reglerna. Vi är snäppet i underläge, då lögner har blivit valuta. Trots det måste vi vara samhällets pålitliga stöd i arbetslivet. Särskilt för de ungas skull, måste vi erbjuda det goda och rätta i livet.

Också vi är värda ett förtroende. Vi väntar igen på en start av den ekonomiska tillväxten, skiftet till det positiva. Ur ett ekonomiskt perspektiv, är det vi som har fört fram ljuset i ändan av tunneln: AKT och andra fackföreningarna, har bestämt och enligt reglerna, förhandlat om bättre köpkraft för våra medlemmar. Detta är det enda som skapar ljuset i ändan av tunneln, som nu för Finland framåt.

Översättning Kenneth Liukkonen