Få tänker på sina värderingar. Men om värderingarna inte är delade, i parförhållande, i arbetslivet eller med grannen, uppstår en obehaglig känsla. Något är på tok, som man inte ens riktigt kan sätta fingret på.

Arbetslivets grundvärderingar är ödmjukhet och respekt för andra människor. Det kunde förväntas också från politiker.

Finska regeringens agerande under de senaste två åren har skapat en känsla av att något inte är så bra. Finländska samhällets grundvärden, välfärdsstaten och faktumet att de mest utsatta tas hand om, har förlorats. Finland har varit känt för relativt små inkomstklyftor eller åtminstone utkomstskillnader. Alla har blivit försörjda.

I regerande partiernas värderingar är det lätt att spara och skära från de svagaste i samhället.

Däremot har regeringen inte kunnat ingripa i företagsunderstöd, som kan betecknas som företagens utkomststöd. Finansvärlden är när och kär för regeringen, inte finländarna som lever vid utkomstminimum.

Regeringens agerande har däremot gjort fackföreningsrörelsen till ett mera enhälligt. Värderingar såsom solidaritet, har inte övergetts.

Ett exempel på detta är de långa hamnstrejkerna för ett år sedan. Då fick AKT och andra fackföreningarna hård kritik. Samtidigt var det nödvändigt att fundera om regeringens lagförändringar betydande försämringar i arbetslivet, endast har betydelse för AKT och FFC:s föreningar? Nu när försämringarna börjat ta form, märks det också i de andra centralorganisationerna.

Värderingar och solidariteten kan jämföras i samband med den exportledda lönemodellen. Regeringen tog den i mål. Förvånansvärt ledde detta till en mer centraliserad lönelösning än någonsin.

FFC beslöt lönemålet på hösten 2024, också AKT var med i att utforma riktningen. Målet berättades öppet och det väckte stor offentlig debatt. Föreningarna i FFC jobbade målmedvetet och gemensamt för lönemålet. På AKT har vi lyckats få målet skapat genom överenskommelse. Solidariskt, som en allmän höjning.

Nu i efterhand kan alla finländska anställda, oberoende centralorganisationen, runtom i Finland, tacka FFC:s ställningstagande för deras lönehöjningar. Också AKT kan ges en applåd för att lönepaketet medför en 7,8 procents ökning under närmaste åren. Genom att påtvinga exportmodellen, enades FFC och fick fackföreningarna att ta ställning till en avtalslösning gällande hela Finland. Kunde vi vara stolta över detta?

Regeringen har försökt försvaga fackföreningsrörelsen, men har däremot förtydligat dess värderingar.

Översättning Kenneth Liukkonen